Nymodernismen utvecklas (2000–2020-tal)
---
När luften gick ur it-bubblan efter millennieskiftet runt år 2000 var bostadsbristen kännbar. De få lägenheter som byggdes var främst bostadsrätter i attraktiva lägen. Städernas centrala delar finkammades i jakten på mark och tidigare hamnområden, regementen, sjukhusområden och skolgårdar blev bostadsområden.
Nymodernism och ökat designintresse
Intresset för arkitektur och design ökade enormt under den här perioden. Bomässan Bo01 var en uppvisning i helt nya typer av lägenheter i hus med varierande modernistisk arkitektur. Byggstilen nymodernism slog igenom på bred front med sina slätputsade fasader, plana tak och stora glasytor. Tidstypiska inslag var till exempel stora balkonger och terrasser med räcken av glas och stål. Även utformningen av det offentliga rummet blev en viktig del av stadsplaneringen. I storstäderna tillkom nya offentliga byggnader som hotell och kontor, i en internationell expressionistisk stil.
Förtätning och höga hus på 2010-talet
På 2010-talet präglas bostadsbyggandet av bostadsbristen i storstäderna. Långpendling på flera timmar har blivit vardag för många och en obalans har uppstått i bostadsbeståndet, inte minst bland yngre och nyanlända. Eftersom det är trångt om saligheten i storstäderna byggs en större mängd bostäder och som du kanske har sett utnyttjas ytan i nya bostadsområden maximalt. Befintliga stadsdelar förtätas i sin tur så gott det gick. Höga punkthus på 10–14 våningar har blivit vanliga liksom en friare stadsplanering.
Ett nytt uttryck
Under 2010-talet dras nymodernismen åt det expressiva hållet med nya material och iögonfallande färgsättning. Helsvarta byggnader, glasfasader och fasader i starka kulörer med oregelbunden fönstersättning slår igenom på bred front. Villabebyggelsen utmärks av vita, grå eller svarta fasader med fönster ner till golvet. En nyhet är flerbostadshus med stomme och fasader i trä, något som är tillåtet sedan 1994.
Ytterligare en faktor som legat till grund för byggandet de senaste åren är miljöcertifieringar och en ökad medvetenhet om långsiktig hållbarhet. Inom villabyggandet har det till exempel byggts en hel del miljöanpassade passivhus utan aktivt värmesystem.
Utmärkande för byggstilarna 2000-2020-tal:
- Nymodernistiska flerbostadshus. Stora fönsterpartier, ljust slätputsade fasader och flacka plåttak.
- Generösa balkonger och terrasser med genomskinliga fronter. Gärna med utsikt mot vatten.
- Nymodernistiska och funkisinspirerade villor. Ofta med putsad fasad i kombination med träfasad.
- Fritt placerad fönstersättning på flerbostadshus. En möjlighet som funnits sedan 1960-talets betongstommar men utnyttjats först under senare tid.
- Attefallshus. Mindre hus om max 25 kvadratmeter som får uppföras utan bygglov på villatomt, en utvidgning av Friggeboden. Lanserades 2014.
Laila Reppen är arkitekten med stenkoll på byggstilar som skrivit om arkitekturstilar och här kan du läsa mer om Laila Reppen och vad hon gjort och gör.
Fler artiklar om byggstilar
Infill och Postmodernism (1975–1980-tal)
Internationell solidaritet, oljekris, dagis och kärnkraft. Under 1970-talet låg en rad samhällsfrågor på agendan och synen på de brutala rivningar av äldre hus förändrades. Under 1980-talet byggdes kontor över hela landet och postmodern arkitektur var en av stilriktningarna bland bostadshusen.Rekordåren och Miljonprogrammet (1965–74)
Under 1960–1970-talets rekordår togs rejäla krafttag för att bygga bort de eviga bostadsköerna en gång för alla. Miljonprogrammet var en gigantisk satsning som saknar motstycke i Sverige. Karakteristiska byggnader från den här tiden finns att se i både citykärnor och förorter.Stilblandning, nyfunkis och 1920-talsinspiration (1990-tal)
När bostadssubventionerna avskaffades under den ekonomiska krisen på 1990-talet tvärstannade byggsektorn. Arbetslösheten var hög men från mitten av decenniet ökade efterfrågan på bostäder i de expansiva storstäderna. Än en gång blickade arkitekturen bakåt på äldre stilar.
