Infill och Postmodernism (1975–1980-tal)
---
På 1970-talet gjorde opinionen ett lappkast när det gällde rivningarna. Från planer på att jämna hela kvarter med omoderna hus med marken föddes en vilja att bevara den äldre bebyggelsen som kulturarv. Istället för att riva började man bygga om och renovera de hus från 1800-talet som fanns kvar.
I samma veva tvingades den produktionsstyrda byggapparaten att anpassa sig till en mer varierad arkitektur. De många ”såren” efter rivna hus ersattes med så kallade infillhus med tillbakablickande arkitektur i innerstadens rutnätskvarter. Burspråk blev infillhusens signum och betongbalkarna ovanför fönstren påminde om 1890-talets idéer om synliga detaljer. Spröjsade fönster, taksprång och färgstarka fasader skapade variation i gatubilden. Fina exempel på postmodernistisk arkitektur finns bland annat i Södra stationsområdet i Stockholm för dig som är nyfiken. Flerbostadshus med loftgångar var också vanliga vid den här tiden.
Populärt med småhus
Som en reaktion mot miljonprogrammets storskalighet blev det populärt – och ekonomiskt överkomligt – med småhus och radhus. Mot slutet av 1970-talet var hela tre fjärdedelar av alla nybyggda bostäder småhus. Stilmässigt var husen likartade. Gruppbyggda 1 ½-plansvillor utan källare och tegelvillor var en vanlig syn.
Postmodern kvartersstad på 1980-talet
På 1980-talet var bostadsbristen bortbyggd och moderna arkitekturimpulser från andra länder sipprade in. Två stilriktningar är särskilt tydliga på flerbostadshusen från den här tiden var hus inspirerade av den äldre stenstaden och symmetriska, postmoderna byggnader med nytolkningar av klassicismens formelement. Vad gäller villaarkitekturen var herrgården i förenklat utförande en uppskattad stilriktning i småhustillverkarnas kataloger. Decenniets typiska fasadfärg var rosa.
Utmärkande för byggstilarna 1975-1980-tal
- Infillhus. (1970- och 80-tal). Ersättningshus på rivningstomter i städerna som anpassades till äldre hus runtomkring. Kombinerade modernistisk och tillbakablickande arkitektur i en och samma byggnad.
- Burspråk. Vanligt på infillhusen i städerna.
- Starka fasadfärger. Precis som i modebilden och inredningen under 1970-talet. Till exempel brandgult, rostrött och grönt – till rosa, ljusblått och mintgrönt på 1980-talet.
- Loftgångar. Byggdes på utsidan av flerbostadshus. En hiss- och trapphusbesparande lösning där många lägenheter kunde nås utifrån.
- Postmoderna flerfamiljshus. (1980-tal)Fasaderna kunde till exempel ha en tredelning i sockel, mellanparti och övre avslutande våning. Gavelmotiv och dekorationer var vanliga.
- Villor i bungalowstil. (1980-tal) Källarlösa enplanshus med fasad bestående av murad rosa kalksandsten.
Laila Reppen är arkitekten med stenkoll på byggstilar som skrivit om arkitekturstilar och här kan du läsa mer om Laila Reppen och vad hon gjort och gör.
Fler artiklar om byggstilar
Rekordåren och Miljonprogrammet (1965–74)
Under 1960–1970-talets rekordår togs rejäla krafttag för att bygga bort de eviga bostadsköerna en gång för alla. Miljonprogrammet var en gigantisk satsning som saknar motstycke i Sverige. Karakteristiska byggnader från den här tiden finns att se i både citykärnor och förorter.Folkhemsarkitektur (1940-1950-tal)
Nu har vi kommit fram till 1940-1950-talet på vår byggstilsresa. Under den här tiden slog Folkhemstanken igenom på allvar och samhället började ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Håll utkik efter punkthus och grannskapsområden i ytterstaden om du vill få grepp om stilen. Har du tur kanske du får syn på ett stjärnhus.Jugend (cirka 1900–1910)
Kanske har du beundrat en fasad med mjuka, böljande blomgirlanger och konstnärligt utformade burspråk. Då är det mycket möjligt att det är ett hus i jugendstil du har vilat blicken på. Jugendhusen ligger utspridda här och var som smakfulla juveler i stadsbilden.
