Att köpa nyproduktion

Folkhemsarkitektur (1940-1950-tal)

Nu har vi kommit fram till 1940-1950-talet på vår byggstilsresa. Under den här tiden slog Folkhemstanken igenom på allvar och samhället började ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Håll utkik efter punkthus och grannskapsområden i ytterstaden om du vill få grepp om stilen. Har du tur kanske du får syn på ett stjärnhus.

---


Andra världskriget fick bostadsbyggandet att stanna av och det var stor brist på många varor och byggnadsmaterial. I princip alla bostäder som byggdes hade skyddsrum. 1945 slog den bostadssociala utredningen fast att det var dags för kommunerna att ta ett större ansvar för bostadsbyggandet som kom igång igen mot slutet av decenniet. Med statliga lån i ryggen började de kommunala bostadsbolagen bygga och förvalta hyresrätter i större skala.

I 1950-talets grannskap markerades centrum ofta med ett solitärt punkthus som här i Västertorp i Stockholm. När centrumanläggningen invigdes 1955 kunde invånarna bland annat ta del av biograf, samlingslokal och sjukvårdsmottagning.I 1950-talets grannskap markerades centrum ofta med ett solitärt punkthus som här i Västertorp i Stockholm. När centrumanläggningen invigdes 1955 kunde invånarna bland annat ta del av biograf, samlingslokal och sjukvårdsmottagning.

Reaktion mot funkisen

Många tyckte att den radikala funkisens formspråk från 1930-talet var var alldeles för kyligt. Byggstilen uppdaterades och ersattes gradvis av en mer levande och lättillgänglig variant. Nationella strömningar under krigsårens oro gjorde arkitekturen mer inhemsk. Husen hade fortfarande enkla fasader med tegel eller puts men fick en varmare färgsättning med ljust gulbrunt eller grönt. Sadeltak var den vanligaste takformen på både villor och flerbostadshus.

Efter andra världskrigets slut influerades arkitekter och byggherrar av idéer från England och USA. Grannskap, med familjen i centrum och all tänkbar service inom räckhåll blev populärt. Hägerstensåsen, Årsta och Kärrtorp i Stockholm är några exempel som är spännande att titta närmare på om du har vägarna förbi. Exempel på folkhemsområden i Göteborg är Torpa, Kortedala och Kyrkbyn. I Malmö kan du titta närmare på Augustenborg, Persborg och Mellanheden.


Ett exempel på ett typiskt stjärnhus från 1940-talet i Gröndal i Stockholm, signerat arkitekterna Backström & Reinius. Stjärnhusen uppmärksammades internationellt och kvarteret Akterspegeln där de står klassas som riksintressant för kulturmiljövården.

Framtidstro och ABC-städer på 1950-talet

På 1950-talet eskalerade framtidstron och det stora behovet av nya bostäder diskuteras livligt. Industrin gick på högtryck och bostadsbyggandet i städerna ökade. Tomter och kvarter slogs ihop och äldre hus revs. Lamellhus med tre våningar var vanligast under 1950-talet men även punkthus på 8-11 våningar förekom flitigt. Dessutom skapades nya, unika husformer som de innovativa stjärnhusen där varje trapphus servade tre lägenheter som ofta hade ljusinsläpp från tre håll. Genom att koppla samman flera stjärnhus utnyttjades marken maximalt samtidigt som ett sexkantigt mönster bildades. Det svenska bostadsbyggandet uppmärksammades internationellt för sina sociala samband och strävan efter att det skulle vara ”lika för alla”. Stilmässigt var dansk samtida arkitektur en stor inspirationskälla.

Grannskapsidéerna från 1940-talet utvecklades under 1950-talet. Ett nytt ideal föddes: ABC-staden med demokrati, jämlikhet och gemenskap som grund. (Arbete, Bostad, Centrum.) Tanken var att samhällena skulle vara självständiga gentemot innerstaden. För att de boende i ABC-städerna skulle slippa långa arbetsresor fanns arbetsplatser med i planeringen för första gången. De mest konsekvent genomförda ABC-städerna är Vällingby och Farsta i Stockholm.


Utmärkande för folkhemsarkitektur:

  • Mjukare form av funkis. Modernism fast med varmare färger och material.

  • Grannskap och ABC-städer. En slags minicentrum med allt inom räckhåll.

  • Konst och kultur. I folkbildningens tecken användes kultur för att skapa förutsättningar för meningsfull gemenskap i ABC-städerna. Konst i form av fristående skulpturer var ett vanligt inslag på torg och i parkrum.

  • Höga punkthus. Ett solitärt punkthus fungerade som accessoar för att markera lokala centrum. Övriga punkthus var samlade i grupper.

  • Grov spritputs och tegel. Vanligt på fasaderna under folkhemseran.

  • Naturmark sparas. Parklek, rekreation och social samvaro värdesattes.

  • Stjärnhus. Unikt för Sverige. Fina exempel finns i Gröndal och Västertorp i Stockholm – och Rosta i Örebro.

  • Lamellhus. Vanligaste hustypen för flerbostadshus. Oftast med tre våningar utan hiss.


Kan du se spår av folkhemsarkitektur i Nordrs byggnader?

Laila Reppen är arkitekten med stenkoll på byggstilar som skrivit om arkitekturstilar och här kan du läsa mer om Laila Reppen och vad hon gjort och gör.


Fler artiklar om byggstilar

Nordr